Snart dags att börja julstöka

Vilken förmiddag! Rimfrost och strålande sol – vintern som bäst. Hoppas att det här härliga vädret fortsätter.

Lillasyster sover, storebror är på förskolan några timmar och jag sitter här med det obligatoriska kaffet. Blir en lugn dag idag och det är mest småpill här hemma som står på schemat.

Allt fler här i området där vi bor har fått upp sina adventsljusstakar och gjort fint med ljusslingor i sina trädgårdar. Storebror förklarade imorse att han tycker att det är hög tid att vi också får fram vårt mys. Så kanske tar jag fram lådorna så att vi kan göra fint tillsammans här hemma i eftermiddag.

Ska googla runt efter lite goda jul-recept att baka utan mjöl och tillsatt socker. I år bli nämligen min första jul utan vitt socker och vetemjöl. I alla fall första sen 1982 då jag var 9 månader och troligen inte åt så mycket socker 😉 tänkte att det blir en bra uppladdning inför 2015 som kommer att bli ett superår med hälsa i fokus ännu mer än innan.

Såg på Nyhetsmorgon imorse förresten att årets julklapp är ett sånt där armband som mäter kaloriförbrukning osv. Det är trendigt att träna och vara hälsosam sa de 🙂

Fick några mail igår ang det jag skrev att jag ska ändra kosten lite och minska fettet till förmån för fettet och vill bara förtydliga lite. Många av er kommer säkert inte att märka någon större skillnad. Jag har som mål att hålla mig under 50 gr kolhydrater per dag vilket är vanligt för ”vanlig” lågkolhydratskost men som klassas som en liberal variant av lchf. Jag kommer även att äta ner protein än vad som är ”ok” inom lchf då därför kan jag inte kalla min kost lchf utan är mer en variant av lågkolhydrat lämpad för träning. Träningen är just anledningen till att jag byter. Jag har läst en hel del den senaste tiden och kommit fram till att min kropp troligen behöver mer protein och lite fler bra kolisar för att orka med och inte slitas av den träning jag gör. Meningarna går Isär kring kost och träning men det här tror jag på och har valt att köra på det. Skillnaden kommer bli att jag kommer äta mer kvarg till exempel och kanske någon frukt då och då i samband med träning och ibland använda lite havregryn i bakning (havre är glutenfritt).

Idag är det vilodag från träningen. Min enda vilodag under veckan som kommer så jag tänker njuta fullt ut!

IMG_3824.JPG

Smaksätt ditt eget vatten

Är du som jag och vet alla fördelarna med att dricka i alla fall två liter vatten per dagen men får liksom inte till det?  Hälsofördelarna är många men även om vi vet om det så är det inte lika enkelt att få i sig det det vattnet. För min del handlar det ofta om något så enkelt som att jag glömmer det. Jag tänker inte på det helt enkelt. För mig resulterar det ofta i huvudvärk framåt eftermiddagen och ett sug som lätt kan förväxlas med hunger.

Jag tänkte ta ett krafttag för att bli bättre på att dricka vatten och har redan ställt fram en stor flaska på köksbänken som en påminnelse imorgon.

Kranvatten i alla ära men visst är det gott och lite extra festligt med smaksatt? Att köpa och bära hem från affären är både dyrt och dumt för miljön men det är superenkelt att fixa sitt egna. Om du vill så bubblar du annars så kör du på vatten som det är.

Tips på smaksättning:

  • hallon
  • gurka
  • citron/lime
  • granatäpple
  • melon och mynta
  • äpple

Egentligen är det bara din fantasi som sätter gränserna. Har du tips så dela gärna med dig i kommentarerna nedanför.

Water_taste_0

 

Bild lånad från iform

Annika

Olika typer av periodisk fasta

Det är väldigt mycket fokus på fasta nu för tiden. Det är högaktuellt och det visas dokumentärer på tv, skrivs böcker och olika typer av fasta fyller kvällstidningarnas löpsedlar. Jag själv kör en form av periodisk fasta som kallas för 16:8 och jag tänkte i detta inlägg berätta lite mer om vad fasta innebär och om olika varianter som finns.

Vad är periodisk fasta?

Definitionen av fasta är att inte äta några kalorier. Det är tillåtet att dricka vatten, kaffe och te men inga drycker som innehåller kalorier. Periodisk fasta innebär att man väljer att fasta och att inte äta mat under en bestämd period. Detta är helt naturligt då människan i alla tider har fastat både frivilligt och ofrivilligt. Syftet kan vara både religiös övertygelse och hälsoskäl.

Olika typer av periodisk fasta

  • 5:2 – kanske den variant av fasta som fått störst genombrott den senaste tiden dels pga den fyller löpsedlarna och dels att var och varannan kändis går ut med att de äter enligt 5:2 och berättar som sina resultat. Kort sammanfattat så går 5:2 ut på att du äter som vanligt under fem av veckans dagar medans du under de två resterande minskar ditt kaloriintag drastiskt. Under”två-dagarna” får man som kvinna äta 500 kalorier och som man 600 kalorier. Din kost kan du lägga upp som du vill, den måste alltså absolut inte vara lågkolhydrat, men du måste räkna kalorier under två av veckans dagar.
  • Leangains – är en variant av fasta då du inte fastar hela dygn utan under en tidsperiod som du bestämmer själv. Den vanligaste varianten (som jag följer) är att du fastar under 16 av dygnets timmar och har ett ätfönster på 8 timmar (16+8=24). Hur du fördelar dina timmar mellan fasta och ätfönster bestämmer du själv. Men om man inte får de resultat som man vill så är ett tips att minska ner lite på sitt ätfönster. Du följer detta upplägg under veckans alla dagar, om du vill, först bästa resultat. Jag har personligen valt att äta 16:8 under vardagarna.
  • Eat Stop Eat – denna form av periodisk fasta innebär att du under exakt två dygn varje vecka ska vara helt fastande. Du ska alltså inte äta något under två dygn varje vecka. Vilka dagar  du vill fasta väljer du själv men det är inte rekommenderat att välja två dygn efter varandra.
  • The Warrior diet – denna variant innebär att ditt ätfönster får vara maximalt fyra timmar per dygn och under dygnets övriga 20 timmar ska du vara fastande. Men du får äta en mindre mängd frukt eller grönt under fasteperioden.
  • Varannandagsfasta – här ska du vara helt fastande i 24 timmar för att sedan under nästkommande dygn återgå till din vanliga kosthållning. Därefter följer ytterligare ett dygn av fasta och så fortsätter du så.

periodiskfasta_3

 

(Bild lånad från Cecilia Folkesson)

Jag har tänkt att spinna vidare på det här med fasta i några inlägg framöver kring hälsofördelar med fasta och lite annat smått och gott kring fasta.

Källor:

Socker – mitt knark

Jag vill att vi går skilda vägar. Vår relation är inte bra för mig. Den gör mig inget gott. Du gör mig illa och får mig att må dåligt. Fuck you socker. Jag vill aldrig mer se dig.

De senaste snestegen och vurporna har gjort det mer tydligt än någonsin att jag inte vill ha socker som en del av mitt liv. Socker påverkar mig på flera sätt och så starkt att jag själv blir rädd.

Rent kroppsligt och fysiskt så ger socker mig en svullen och öm mage. Hela bålen blir som ett enda stort blåmärke och det gör ont när jag rör mig och jag kan inte ha kläder som sitter åt för hårt. Socker ger mig hjärtklappning och jag kan känna hur pulsen rusar i kroppen. Jag binder vatten och bland annat fingrarna svullnar upp till prinskorvar.

Men kanske värst påverkar det mig mentalt. Mina snedsteg börjar alltid med att jag har en känsla i kroppen som är start förknippad (för mig) med socker. Det kan var alltifrån tröst till mys. Ett par bitar godis, ett par sekunders njutning, sedan kommer ångesten. Jag klandrar mig själv för att jag inte kunde stå emot. Jag fortsätter att äta för att dämpa ångesten. Det blir en ond cirkel som är enormt svår att bryta. Det krävs en rejäl kraftansträngning för att vi bryta den,

Så jag tackar inte nej till kakan eller efterrätten för att vara oartig eller dryg. Jag tror säkert att den är jättegod men jag kan tyvärr inte äta den. Min kropp har varit sockerberoende i mer eller mindre två decennier och jag vet inte om jag aldrig kommer att bli av med mitt beroende. Jag misstänker att det alltid kommer att finnas där under ytan. Så lika lite om en alkoholist kan ta ett glas vin på lördagen, lika lite kan jag ta den där kakan.

Så snälla, acceptera mitt val och truga inte på att jag ”i alla fall kan ta en lite bit”.

IMG_0312.PNG

Fan ta dig sockermonster!

Go kväll på er! Suck vilken dag. Idag trillade jag dit. I det berömda diket som jag skrev om igår. Idag på eftermiddagen så skulle jag iväg och handla lite. Jag har känt mig lite nere i ett par dagar (hormoner) och var stressad och många tankar som gick runt i skallen av olika anledningar. Bland allt som skulle handlas så stod bland annat godis på listan, till områdets ungar som kommer att knacka på imorgon och ropa bus eller godis. Jag övervägde att vägra godis och ge dem en celementin eller liknande men orkar just nu inte att ta allt tjafs och bli områdets socker-hatar-tant. Så i alla fall -godis inköptes. Jag borde ha insett att det inte var läge att köpa godis idag. Stressad och deppig. Så klart trillade jag dit och flera godisbitar åkte in i munnen. Så ledsen på mig själv. Jag har inte ätit något sött sedan nån isglass i somras. Värst av all, och mest skrämmande, ett sånt helvetiskt starkt sug man får så fort det vita giftet går ut i blodet. Man vill bara ha mer och mer och allt!! Det krävs enorm styrka och beslutsamhet av mig att stoppa ett sånt sug-anfall. Det är som om sockret ger mitt gamla tjockig-jag nytt liv.

Men – jag tänker inte låta sockermonstret få mig! Nu räcker det! Jag tänker inte låta någon eller något ha en sådan makt över mig. Jag har läst igenom mitt inlägg från igår på nytt och det peppade mig till att se framåt istället för att gräva ner mig i socker-vurpan.

Någon som peppar mig extra är att jag på måndag kommer att börja en kurs över nätet i kbt (kognitiv beteende terapi) kring hälsa och den mentala delen. Områden som ska beröras är till exempel känslomässigt ätande och att ta makt och kontroll över sina negativa tankar och att inte låta sig styras av känslor.

Kram, Annika

Dolda sockerfällor

Jag brukar säga att om folk visste om hur mycket socker det finns i en del av den mat som vi äter till vardags, så skulle de aldrig ens komma på tanken att äta den. Om man klart och tydligt hade lagt upp sockerbitar bredvid de olika livsmedlen (eller ska man kalla det för godis?) så tror jag att många hade fått sig en tankeställare för vi vet alla att för mycket socker är inte bra för våra kroppar.

Den svenska rekommendationen är att högst 10 % av vårt totala energiintag ska komma ifrån socker. För en genomsnittlig kvinna så innebär det 50 gr och för en man 65 gr. Om man tänker det i sockerbitar så blir det för en kvinna 15 bitar och för en man 20 bitar. I verkligheten äter dock den genomsnittlige svensken 70-80 gr socker per dag.

Här kommer några exempel på livsmedel som de flesta säkert vet innehåller mycket socker:

  • 100 gr mjölkchoklad = 13 sockerbitar
  • 0,5 l läsk = 21 sockerbitar
  • 1 port kalaspuffar = 6,5 sockerbitar
  • 100 gr godis (ca 10-15 bitar) = 14 sockerbitar
  • 2 dl saft = 6 sockerbitar

Men de här exemplen kanske alla inte tänker på:

  • 1 risifrutti = 11 sockerbitar
  • 1 msk ketchup = 1 sockerbit
  • 2 dl nyponsoppa = 6 sockerbitar
  • 2 dl juice = 5,5 sockerbitar (mer än saft!)
  • 2 dl drickyoghurt = 4 sockerbitar
  • 1 msk marmelad = 4 sockerbitar
  • 2 dl proviva = 6 sockerbitar

Ett vanligt misstag som många gör när de ska välja nyttig mat är att de satsar på lätt och lightprodukter. De har fått den benämningen pga den föråldrade fettskräcken men vad många inte vet är att när man tar bort fettet ut något så måste man tillsätta annat för att det överhuvudtaget ska smaka gott och då tillsätter man socker. Gott, billigt och beroendeframkallade. Supersmart affärsidé! 1 liter lättyoghurt med fruktsmak innehåller hela 90 gr socker. Yoghurten är nyckelhålsmärkt och marknadsförs som nyttig. Då kanske någon säker ”men du äter ju inte en hel liter om gången”. Förvisso, men nog tar man 2-3 dl och det blir knappt 30 gr och mer än halva din dagsranson om du är kvinna. Har du då lite flingor och juice till det så springer siffrorna snabbt iväg.

Vill avslutningsvis tipsa om ett inslag i SVTs program Plus som sändes i vintras om socker i maten. Du kan se inslaget här.

IMG_0287

 

 

 

 

Dags att bli stark

Go kväll på er!

Blir bara ett kort inlägg med en liten avstämning så här på söndagskvällen. Veckan har varit kanon! Jag har verkligen blivit uppmärksam på att det händer saker med min kropp även om vågen inte har varit min vän. Jag har fått flera kommentarer om att jag ser smalare ut och kunnat shoppa byxor i mindre storlek än min vanliga. Heja heja!

Träningen har gått bra och jag är verkligen superglad att löpningen funkar så bra och att mitt knä är med på noterna. När jag gav mig på att springa i våras så ville inte mitt högerknä springa lika gärna som jag och sa ifrån. Men denna gång känner jag ingeting (ta i trä). Jag är extremt mörkrädd och trodde aldrig att jag skulle uppskatta att springa ute på kvällarna men det är faktiskt riktigt skönt och jag kom på mig själv med att se fram emot kvällsrundan. Det är skönt att vara ute själv i kvällsmörkret med sina tankar. Det har blivit 3 löprundor på ca 5 km vardera och två turer till gymmet. Styrketräningen är det dock ingen ordning på och jag har kört lite det jag har känt för. Ska styra upp det till veckan som kommer och göra ett riktigt 3-splitt-pass. Delar så klart med mig när det är klart.

Jag känner mig verkligen motiverad till att satsa på styrketräningen och känner själv att gå ner i vikt inte är det viktigaste. Jag är hellre lite större och vältränad än smal och mager. Så styrketräningen ska få extra fokus här framöver. Klickade hem lite kosttillskott från fitnessguru här ikväll också och visar upp alla godsaker när de kommer.

Kosten kommer jag att justera lite. Jag kommer fortfarande att satsa på lågkolhydrat och glutenfritt men kommer inte att vara fullt lika fanatisk som tidigare. Jag har satt en gräns för mig själv på ca 50 gr kolhydrater per dag. Jag kommer att dra ner lite på fettet för att istället öka på proteinintaget i förhoppning om att det ska bli en bra kombo med min styrketräning. Socker har så klart fortfarande ingen plats i min kost.

Sist så vill jag tipsa om en grym tjej som ni kan följa både på hennes blogg och på instagram. Jag har följt henne länge och hon är verkligen en inspiration! Hon har gjort en stor viktnedgång och satsar nu fullt ut på styrka och en stark kropp. Hon är verkligen grym! Följ Emelie på instagram där hon kallar sig @memschi och på hennes blogg.

Annika

Välling, inte så bra som vi trott

En av mina förebilder inom lchf/lågkolhydrat/naturligmat-gemenskapen är Monique Forslund som driver bloggen Lifezone. Hon har, som jag, en bakgrund som att ha varit överviktig som barn och ung och brinner just för barns hälsa. Jag såg härom dagen en föreläsning med henne via Kostdoktorns medlemssidor. Jag rekommenderar er alla att se den! Den väckte så mycket tankar hos mig som småbarnsmamma och inspirerade mig ännu mer att ge mina barn så bra mat som bara möjligt.

Hon tryckte starkt på att välling inte är bra och något man bör undvika att ge sina barn. Det känns som om vi i Sverige har en lång tradition av att ge våra barn välling och från bvc får man höra att det är bra och så länge barnen dricker välling så får de i sig det som de behöver. Det blev verkligen en aha-upplevelse för mig att få reda på ”sanningen” om välling. Obs – vill påminna er om att välling och bröstmjölksersättning inte är samma sak. Detta inlägg handlar om välling.

Så här ser innehållsförteckningen ut på vällingförpackningen:

Skummjölkspulver¸ avsaltat vasslepulver¸ veg. olja (palm¸ raps¸ solros)¸ siktat havremjöl¸ majsmjöl¸ maltodextrin¸ havremjöl¸ vetestärkelse¸ mineralämnen (kalcium¸ järn¸ zink¸ jod)¸ emulgeringsmedel (veg. mono- och diglycerider)¸ vitaminer (A¸ D¸ E¸ C¸ tiamin¸ niacin¸ B6¸ folsyra¸ B12¸ pantotensyra).

Näringsvärde per 100 gram:

Protein¸ g 13
Kolhydrat¸ g 57
Fett¸ g 21

Monique säger att hon ofta har fått motfrågan ”vad ska barnen äta istället då?” och hennes självklara svar är mat. Det låter så självklart när hon säger det. Hon menar att barn ofta får välling som lite ”mys” eller som tröst när barnet är ledset och att det är livsfarligt att lära barn att koppla samman känslor med mat. Att koppla ihop mat med tröst eller glädje är en säker väg mot framtida övervikt. Utöver den känslomässiga aspekten så menar Monique att innehållet i välling är helt fel. Vi häller våra barn fulla med snabba kolhydrater som skickar deras blodsocker i skyarna och eftersom välling ofta ges på kvällen så skadar de också barnets små tänder.

Hennes huvudbudskap, som jag bara kan instämma med, är att barn ska ammas i minst 6 månader eller få bröstmjölksersättning om amningen inte funkar (som för mig) och därefter ska barn allteftersom få  sig mer riktig, näringsrik och mättande mat. Barnen ska tugga sin mat och den ska inte bara ”slinka ner” i flytande form. Hjärnan måste hänga med i att kroppen får mat och näring för att de rätta mättnadssignalerna ska komma.

Huvudingrediensen i välling är mjöl och vatten eller mjölk. Vällingen är berikad med mineraler och vitaminer. Det är absolut vanligast att välling görs på vetemjöl. På 80-talet ökade halten av gluten i välling ganska rejält och parallellt med det har barn med glutenintolerans fyrfaldigats, enligt en doktorsavhandling från Lunds Universitetssjukhus. I kostråden för barn som bvc står bakom så rekommenderar man att man inför gluten sakta och successivt för att undvika intolerans. Jag tycker personligen att det säger allt och att våra kroppar inte är gjord för barn. Men tillbaka till välling och gluten – vi får rådet att successivt presentera gluten för barn men så ger vi dem välling och ger dem chockdoser med gluten istället.

Välling innehåller maltodextrin. Varför detta finns i vällingen övergår mitt förstånd. Det enda som maltodextrin gör är att det ger barnet en ”kick” som den man får av snabba kolhydrater, dvs en sockerkick. Kicken från maltodextrin är starkare än den av socker. Maltodextrin finns också i gainers som kan drickas efter hård träning för att fylla på kroppens reserver av kolhydrater. Varför ska man ge så mycket näringsbefriat socker till sitt barn och särskilt innan läggdags? Varför ge sitt barn en sockerkick upp till skyarna innan läggdags?

Min personliga tanke är att det troligen tillsätts för att barnet ska tycka att det ät gott (vem gillar inte sött?) och bygga upp ett beroende (som sött ger) och den där lugna belöningskänslan efteråt.

Maltodextrin finns inte i alla typer av välling men alla typer av välling är väldigt kolhydratrika och kolhydrater ger en blodsockerkick som inte går att komma ifrån.

Vad är era tankar kring välling? Min tjej på 7 månader har inte fått välling men hon dricker ju ersättning eftersom min amning inte har fungerat. Jag känner att jag helt vill undvika välling för henne och ska se om det inte går att hitta bättre alternativ. Jag tycker att stunden på kvällen i lugn och ro med en flaska är ett bra sätt för barn att varva ner inför natten men jag vill inte ge henne en sån sockerkick som välling ger. Jag ska leta efter bra recept på dryck som kan funka på kvällen men som är näringsrik och mättande. Delar så klart med mig av både recept och tankar längre fram.

6873_nyhjarta_valling_havre_majs_nattinatti_6man_460x

Bild lånad från semper.se

 

 

Debatt om barn och socker

Förra veckan så handlade det om socker i SVT Debatt. Jag hade inte möjlighet att se det när det sändes men såg det senare via svts hemsida. Jag vill verkligen rekommendera er att se inslaget!  Klicka på länken för att komma till inslaget.

debatt-800x451

SVT Debatt är ofta ett hetsigt program men många viljor och åsikter men jag tycker att debatten om socker blev ganska bra. Det var tydliga argument och diskussionerna låg på en bra nivå. Jag tycker även att det märktes solklart vem/vilka som var pålästa och vilka som bara tyckte utan att egentligen riktigt veta varför de tycker som de tycker. Men antagligen är jag partisk i frågan 😉

För den ”sockerfria” sidan av debatten stod bland annat Ann Fernholm och Katrin Zytomierska. Jag tycker att de framförde sina högst vettiga argument på ett sansat sätt och gav ett mycket trovärdigt intryck. Ska man skratta eller gråta åt den ”sockriga” sidans argument som att det är ”fundamentalism” att inte dagligen ge barn en massa kakor och bullar. Snacka om att vårt samhälle är skruvat!

Branschföreträdaren från Livsmedelsföretagen blev ifrågasatt av Ann Fernholm på ett mycket bra sätt om varför sätter de bara glada barnfigurer på den ABSOLUT SÄMSTA maten, med kring 40 procent rent socker i. Svaret blev så klart en massa inövat prat utan substans. Bara det säger väl allt?

Spola fram till 29 minuter om du inte vill se debatten kring ebola som inledde programmet.

Angående socker och marknadsföring riktad mot bar – läs gärna mitt inlägg som sockerfylld yoghurt som marknadsförs som nyttig och lämplig för barn.

Länkar till både Ann Fernholms och Katrin Zytomierskas bloggar hittar du under Bloggar jag läser.

 

 

 

 

Vad du bör veta om kolesterol

När jag först hörde om lchf och fortfarande var fettskrämd så var risken för högt kolesterol en av de sakerna som skrämde mig och som fick mig att känna att den där fettrika kosten kan aldrig vara hälsosam. Även i början när jag gick över till lchf så skrämde kolesterol mig. Men efter att ha läst Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt så vet jag bättre.

Detta är ett långt inlägg och om du inte orkar eller har tid att läsa igenom hela, så rekommenderar jag dig att i alla fall läsa den korta sammanfattning i slutet av inlägget.

Vad är då kolesterol?

Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne som vår kropp behöver som byggstenar i våra celler. Kolesterolet behövs till exempel för att bygga upp och stabilisera cellmembran (det skal som omger och skyddar cellerna), Så fungerar kolesterol hos alla djur. För glöm inte att människan i grund och botten är ett djur.

Kolesterol behövs också till våra steroidhormoner som testosteron och östrogen. Även d-vitamin är ett steroidhormon som bildas av kolesterol.

Kolesterol kan transporteras till cellerna med vårt blod. Det transporteras i små ”paket” som kallas för LDL (det onda kolesterolet) och HDL (det goda kolesterolet).

Rent statistiskt sett så kan ett högt kolesterolvärde innebära en något ökad risk för hjärtsjukdom. Men det är mycket annat som också spelar in. Om du har en hög nivå av ”gott” kolesterol så innebär det att du löper en betydligt mindre risk för hjärtsjukdom. Denna typ av kolesterol höjs när du äter mättat fett.

Dr Andreas Eenfeldt (kostdoktorn) menar att det stora problemet idag är att läkemedelsindustrin inte vill sälja blodfettsmedicin bara till sådana som har bevisad nytta av den utan de vill sälja så mycket som möjligt. Då kan de, som på Pfizers websida kolesterol.nu, antyda att alla skall ha under 5 i kolesterolvärde. Annars har de medicin, Lipitor, att sälja. De säljer bra och de tjänar ännu bättre med pengar. Lipitor är världens mest sålda läkemedel, och sålde för ca 90,000,000,000 kr i hela världen år 2007.

Om man just i detta nu skulle undersöka kolesterolet på hela Sveriges befolkning så skulle man få fram att varannan frisk 30åring har ett kolesterol över 5 och hela 95 % av alla 60åringar. Hälften av alla 30åringar och nästintill alla 60åringar lider inte ökad risk för hjärtsjukdom men genom att välja ett riktmärke på 5 så blir marknaden att sälja medicin till enorm. Det finns inga, I N G A, bevis för att ett kolesterol över 5 är farligt.

Det finns även få bevis för att medicinen gör det den utlovas, dvs sänka blodfetterna. Det finns dessutom ännu färre bevis för att de eventuella vinsterna överväger risken för biverkningar. De vanligaste biverkningarna som medicinerna ger är muskelvärk och muskelsvaghet samt att det ökar risken för att drabbas av diabetes.

Att enbart se till det totala kolesterolvärdet innebär en väldigt stor riskbedömning. Men enormt lönsamt eftersom mer eller mindre alla svenskar hamnar i en ”riskgrupp” och skulle må gott av att köpa lite medicin.

En mer modern syn på kolesterol

Om man vill få en säkrare bild av ifall man löper risk för sjukdomar bör man se på fördelningen av blodfetter. Förenklat kan man förklara det så här:

Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:

  • VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
  • LDL
  • HDL

Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden dvs ”kolesterolvärdet”.

LDL – det onda kolesterolet
Även om den här typen av kolesterol benämns som ond så blir den bara potentiellt farlig om man får för mycket av vissa delar av den. Lite LDL är livsnödvändigt för kroppen.
Fett och kolesterol som vi får i oss från maten transporteras först till levern och där packas det in i stora förpackningar som kallas VLDL. Dessa släpps sedan ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett och kolesterol för energi eller som byggmaterial.I takt med att det tas upp så minskar VLDL allt mer och när det krympt till en viss storlek så kallas det LDL. Den fortsätter att krympa tills den helt har tagits upp av cellerna.
Vi vet att ju mindre och tätare LDL-partikeln blir, desto lättare har den att oxidera/härskna och då fastna i skadad kärlvägg. Det kan medverka i processen som ger hjärtkärlsjukdom (som också beror på många andra processer).

Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL inte fett. Det är stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!

HDL – det goda kolesterolet

Den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera det tillbaka till levern heter HDL. Om man har höga nivåer av HDL så sänker man statistiskt sett kraftigt sina risker för att drabbas av hjärtsjukdom. Det som höjer det här goda kolesterolet är mest naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället det goda kolesterolet.

Kostråden som har getts under de senaste deciennerna har dock sagt att fett ger sämre blodfetter när det faktiskt är kolhydrater som gör det sämre och att fett snarare kan göra det bättre. En av anledningarna till det, menar Andreas Eenfeldt, är att man tidigare har fokuserat på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom samt att man visste att mättat fett verkade höja LDL lite (i alla fall på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner som verkade blodfettssänkade och som visade sig sänka både LDL och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt. Det blev enormt lönsamt att rekomendera människor att äta denna typ av medicin för att sänka sina blodfetter. Ingen vill ju självklart riskera att drabbas av hjärtsjukdom.

Så som situationen har sett ut, och fortfarande ser ut, även om pendeln är på väg att svängaut så har den alltså blivit extremt lönsamt att sälja de här medicinerna. Detta tillsammans med gammaldags prestige (motvilja att erkänna att man har haft fel och gett felaktiva råd) är troligen orsaken till att man fortfarande fokuserar på sänkning av allt LDL för att undvika riskabla blodfetter.

Sammanfattning

De stora och snälla varianten av LDL-partiklarna och det goda HDL ökas av mättat fett i kosten. När LDL har minskat till små partiklar det är då det eventuellt kan bli en riskfaktor och den här typen av kolesterol-partiklar ökar främst av kolhydrater i kosten.

Det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är troligen betydligt färre än alla som får dem idag.

Att mättat fett har kallats farligt för att de höjer kolesterol är alltså för att det totala kolesterolet höjs. Men det totala kolesterolet säger egentligen inget om vilka risker vi löper eftersom det är de små LDL-partiklarna som kan öka risken och inte det totala. De små LDL-partiklarna ökar av kolhydrater och inte av fett.

När man, enligt läkares rekommendation, sänker sitt fettintag lägger van ofta istället till snabbsmälta kolhydrater för att bli mätt helt enkelt. Men dessa kolhydrater i sin tur höjer nivåerna av de små farliga LDL och sänker nivåerna av det goda kolesterolet. Detta ger ett lägre totalkolesterol vid provtagning. Men vad som i själva verkar har hänt är att det totala har sänkts för att det goda har minskat och det onda är kvar eller till och med har ökat.

Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa LDL-partiklar krymper allt mer i storlek tills de tas upp. Höga halter av triglycerider innebär att fler små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.

 Min källa till detta inlägg är Dr Andreas Eenfeldts text om kolesterol som i sin tur bygger på den senaste forskningen inom området.