Ingen picknick

Vilken dag!! Mannen är iväg på jobbresa t o m torsdag och livet som ensamstående tvåbarnsmamma är ingen picknick! När killen på 4 år inte trotsade så skrev tjejen på två månader. Hon brukar sova bra på dagarna men i förmiddags hade storebror en kompis hemma vilket ledde till en ganska hög och brökig ljudnivå. Att få två killar på 4 år att leka tyst och stilla är lika med noll. Så hon sov inte på förmiddagen vilket resulterade i övertrött bebis som sedan inte sovit ordentligt på hela dagen och i princip gnällt eller skrikit hela tiden så länge jag inte burit henne. Nu är klockan snart 22:30 och hon somnade (äntligen!) för 5 minuter sedan. Nu är mamma trött!! Snark…

God natt på er 😴😴😴

Annonser

Jag tog beslutet

De senaste dagarna har jag kommit på mig själv med att ha ett stort leende på läpparna. Som igår på gymmet när jag kom på mig själv mellan två set med benspark. Killen mittemot vid benpressen tittade skumt på mig. Haha, han måste ha undrar vad jag var för en skum människa som tycker att benspark är så kul! Men det var ju så klart inte bensparkandet som fick mig att le.

Jag har en så stark och positiv känsla i kroppen – som att hoppa runt på små rosa moln. Stegen går så lätt och en dag som idag då solen skiner och värmen är tillbaka så förstärks känslan ytterligare.

Känslan kommer av att jag känner att det är på riktigt denna gång.  Jag är ”ny-start på måndag personifierad”. I säkert 5 år har jag haft ny-start och nytt liv var och varannan måndag. Ena veckan räkna kalorier, nästa gång viktväktarna, sedan tallriksmodellen. Jag har testat A L L T och A L L A sätt som finns att gå ner i vikt. Jag har kört lchf innan också men då saknat bröd och frukt för mycket för att känna att det kunde funka som livsstil för mig.

Men denna gången känns det annorlunda. Jag har inget sug efter bröd men visserligen lite efter frukt men resonerar som så att det kan vara ok ibland när jag nått min målvikt. Jag känner så starkt att lågkolhydrat funkar som livsstil för mig. Jag är så peppad att köra strikt tills jag nått mitt mål och därefter så strikt eller liberalt jag behöver för att må bra både i kropp och själ.

På instagram följer jag en sida som heter @jagtogbeslutet där det läggs upp bilder på människor som gjort enorma resor vad gäller vikt och hälsa. Jag älskar att titta på alla före och efter bilder. Innan har jag alltid känt mig avundsjuk och tänkt varför kan inte jag får det där. Men denna gången känner jag ”det där ska bannemig bli jag och det ganska snart”. Jag ska också få höra kommentarer som ”hur har du gjort?”. Jag ska lägga upp före och efter bilder här på bloggen som jag hoppas kan inspirera och motivera er som andras bilder har gjort med mig. Förebilderna är tagna men än så länge i säkert förvar tills jag har efterbilderna!

Min man som ni säkert förstår har fått höra ”på måndag då…” X antal gånger och lika många gånger har jag (hittills!) misslyckats med att infria vad jag satt upp. Men denna gången håller jag det för mig själv. Jag förstår honom fullt ut och klandrar honom inte för att han inte tror på mig och mina nya målsättningar fullt ut efter alla gånger det brustit. Men denna gången ska han få se 😉

Annika

 

make things happen

(http://servicemanagement.blogg.lu.se/files/2013/02/tips-creating-workplace-motivation.jpg)

Snubbla och res dig igen

Sitter här i min ensamhet och tittar på Eurovision finalen. Fast det är inte helt sant – Ebba 2 månader ligger brevid mig och snarkar 🙂

Vilken dag det har varit! Jag skulle iväg och klippa och slinga håret idag och barnen skulle vara hemma med Henrik. Men så vid 4tiden imorse säger Henrik att han trodde han var på väg att bli magsjuk. Så hela morgonen ringde jag runt och försökte skaffa barnvakt för avboka frisören skulle jag inte! Nils kunde vara hos en granne och kompis från förskolan men Ebba fick hänga på mamsen. Det gick bra men det är inget jag frivilligt skulle göra om. Det var inte helt enkelt att hålla en liten tjej nöjd och glad när man satt men blekmedel i håret. Ville inte ha henne för mycket i närheten av det men vissa stunder var jag tvungen att ha henne i knät. Men som sagt, det gick bra även om jag nu känner mig som en urvriden disktrasa av alla stress och anspänning. En mamma klarar allt – dagens sanning!

Det är såna här dagar där rutiner saknas och jag är stressad, som jag faller in i tröstätare. Och det har blivit för många rutor mörk choklad nu på kvällen. Först kände jag som jag alltid gör ”nu misslyckades jag igen”. Men så kom jag att tänka på två saker.

1. På eftermiddagen var jag med Nils och köpte lite lördagsgodis. Jag var inte ens sugen och tänkte inte en tanke på att jag skulle smaka och minns inte sist jag åt godis. Det är en stor grej för en sockerråtta som mig!

2. Lchf-ingenjören My. Jag har hört henne prata i lchf-podden om hur viktigt det är att inte säga till sig själv att man misslyckats för då riskerar man bara att göra skadan ännu större. Utan man ska se det som krokben och att man reser sig upp igen.

Så det är det jag peppar mig själv med ikväll. Och att byxorna börjar passa mer ok nu äntligen sedan förlossningen för 2 månader sen. Men guuuuud vad sakta och segt viktnedgången går. Jag tror att det är alla mina tidigare bantningsförsök som gör att kroppen inte ger med sig. Men jag tänker hålla i detta för även om jag inte skulle gå ner ett gram så mår jag så bra av denna kost!

Dålig bild en nyklippt och nyslingad Annika 🙂

20140510-223943.jpg

Dagen som gått

Åh vad jag mår bra av den här kosten! Jag får äta gott, kroppen mår bra och jag vet att vikten kommer att minska bara jag vågar lita på detta.

Idag har jag kört mitt träningspass här hemma och det var riktigt peppande att känna att armhävningarna gick bättre denna gång än förra veckan. 👍
Är ju inne på andra perioden i Oöga Rönnbergs träningsbok och det är rejält tuffare än förra.

20140505-214740.jpg

20140505-214759.jpg

Har lite tankar på att testa periodisk fast och 16:8 men det får vänta lite. Jag får se efter denna veckas resultat hur jag gör.

Nu ska jag se klart biggest loser! Hörs imorgon 😊

Annika

20140505-215719.jpg

20140505-215740.jpg

Lågkolhydat = kärlek

Ett kort inlägg innan vi ska iväg en sväng till min farbrors handelsträdgård. Idag är det söndag och i eftermiddag är det 3års-kalas för min väns son. Tänk vad åren går!

Livet är underbart! Lågkolhydrat får en att må så bra! Varför vill någon äta annorlunda?!?

Imorgon måndag och dags för första invägningen sedan min omstart och vecka 1 med mat- och träningsdagbok.

Hoppas alla får en skön söndag och var ert mest fantastiska jag!

20140504-101631.jpg

En skön fredag

Idag har jag varit effektiv. Bakat fröknäcke, ketobollar, klippt gräset, rensat ogräs, tränat är några av de saker jag hunnit med.

Fröknäcke är min nya frukost-favorit! Receptet jag använder kommer från Åse som driver bloggen 56kilo. I höstas så vann jag en utlottning på hennes blogg och vann hennes bok. Den är helt underbar!

20140502-220513.jpg

Jag tänkte dela med mig av receptet på fröknäcke och rekommenderar dig att testa om du inte redan gjort det.

Fröknäcke
0,75 dl solroskärnor
0,5 dl pumpafrön
1 dl sesamfrön
½ dl hela linfrön
0,5 dl vallmofrön
2 msk Pofiber
1 msk fiberhusk
1 msk deodoriserat kokosfett
2,5 dl kokande Vatten
1 tsk salt

Lägg bakpapper på en plåt.
Blanda alla torra ingredienserna i en bunke. Koka upp vatten och lägg i kokosfettet så det smälter.
Häll därefter vätskan över fröblandningen, rör om ordentligt.
Häll omedelbart upp på en plåt med bakplåtspapper, sprid ut till en tunn kaka med slickepott. Se till så det inte blir några lufthål.
Grädda på 150° i ca 45-60 minuter. Ta ut och skär ut skivor med tex en pizzaskärare.
Sänk temperaturen till 80 grader och låt stå och torka i 2-3 timmar, gärna med en träsked i ugnsluckan. Knäcket ska vara hårt, inte segt.

Det blev även en omgång ketobollar efter ett recept som jag hittade på lchfingenjörens blogg. Jag som älskar chokladbollar är överlycklig över att ha hittat en motsvarighet som jag kan unna mig utan dåligt samvete.

Ketobollar
100 gr smör
200 gr riven kokos
Några msk kallt kaffe
Några msk kakao
Ev lchf-vänlig sötning.

Blanda, rulla i kokos och njut!

20140502-221845.jpg

20140502-221904.jpg

Nu ska jag se klart resten av Lets Dance 😉

Annika

Lugnet efter stormen

De senaste två veckorna har jag känt mig stressad och uppgiven över min viktnedgång. Ebba är 7 veckor nu och vid den här tiden efter att Nils föddes 2010 så var alla graviditetskilon borta. Denna gången sitter de som berget och jag har 8 kg kvar trots att jag gick upp mindre denna graviditet än 2010. Suck! Det finns ingen känsla jag hatar mer än känslan av trånga byxor eller skvalpig mage som hänger ut över byxorna.

Jag gick ut stenhårt med lågkolhydrat och mådde toppen tills kroppen sa emot. Det var antagligen för stor omställning att börja köra så strikt som jag gjorde. Men nu har jag börjat om men kör lite mer liberalt och det har redan gett resultat om än inte så stora.

Det känns som om ett lugn har infunnit sig. Jag har bestämt mig för att lita på lchf och låta viktminskningen ta den tid det tar. Stress är ju trots allt en stor stopp-kloss när det kommer till viktminskning.

Ett tag var jag inne på att helt skippa vågen men med lite eftertanke så har jag bestämt mig för att väga mig en gång i veckan. Det ger mig ett lugn att ska att jag är på rätt väg. Jag har tagit mina mått också eftersom jag lätt binder vatten och siffrorna på vågen inte alltid går att lita på. Jag ska också Li bättre på att uppdatera bloggen och veckovis uppdatera vikt, mått, matdagbok och träning.

Så skön känsla att känna att man är på rätt väg!

Annika

20140502-215926.jpg