Korvgrillning och löpning

Hej hej!

Hoppas ni alla har haft en skön helg! Här hemma njuter vi av ledighet för hela familjen i ett par dagar till. Idag har varit en superhärlig dag! Efter frukosten drog vi iväg och träffade ett par vänner och deras barn och drog ut i skogen för att grilla lite korv. Barnen lekte för fullt och det gör mig så glad att se dem överlyckliga över något så enkelt som att hitta en stor gren som de kan bära runt på. Det är en skön känsla att se barnen leka så enkelt. Det krävs inte alltid en massa leksaker.

Visst finns det inget annat ställe där mat smakar så gott som utomhus? Speciellt när det är lite kyligt. Vi grillade jättegod korv som jag hittade på ica. Ska man äta korv så är det viktigt att välja rätt korv. Det finns så massa sorter där ute som inte är annat än ren skit. Läs innehållsförteckningen och se upp för socker och potatis i dem. Bilden är lånad från mat.se.

När man ska ut i skogen eller på picknick, särskilt när det är kyligt ute, så är det ju vanligt att man gör i ordning lite varm choklad till barnen. Men om man inte vill ge sina barn sockret men ändå något gott och värmande så har jag ett tips som jag själv tycker är toppen. Både storebror och mannen tycker att det är jättegott. Du värmer mjölk med istället för att röra ner chokladpulver så blandar du i vaniljpulver efter tycke och smak. Voila! Vaniljmjölk. Mumsigt värre! Men blanda inte ihop vaniljpulver med vaniljsocker. Vaniljpulver är helt enkelt rena frön från vaniljstången. Bild lånad från kung Markatta.

Som avslutning på dagen blev det en löparrunda på 40 min. Jag har verkligen lärt mig att älska att springa ute i den klara luften, speciellt en stjärnklar kväll som denna.Jag körde lite fartlek idag och pressade mig lite extra. Fartlek är när man i intervaller ökar tempot och springer snabbare. Det är det bästa sättet att förbättra och höja sitt springtempo.

Nu dags för Sons of Anarchy på 7an!

Annika

Hur du enkelt gör egen gröt till små barn

Att göra egen gröt till sina små hemma är verkligen superenkelt! Jag tycker att det känns helt fel att laga mat till resten av familjen men ge sina små mat på burk eller pulver. Inte hade du serverat resten av din familj dafgårds färdigmat varje dag? Visst är det en överdrift och barnmaten på burk kan inte rakt av jämföras med till exempel dafgårds frysta mat. Men att tro att den färdiga maten på burk är top notch – då är man ute och cyklar. Läs till exempel det här inlägget som jag skrev för ett tag sedan om hur näringsfattig burkmaten är eller den här artikeln från Dagens nyheter om olika gifter i maten.

(bild lånad från aftonbladet)

När man ska göra egen gröt till de små så är det viktigt att man ser till att hålla järninnehållet högt. Små barn behöver mer järn än större barn och vuxa. Gröten man köper är järnberikad och jag förstår att man som förälder tycker att det känns tryggt att ge sitt barn den gröten. Men har du smakat på den? Jag skulle kalla det efterrätt snarare än gröt. Det står osockrad på paketen men om man läser innehållsförteckningen så ser man att den innehåller en hög del fruktjuice. Men frukt är väl bra? Ja visst kan frukt vara bra om man äter den hel i sin vanliga form. Då får du i dig fibrer och vitaminer men när man gör juice plockar man bort allt det nyttiga och kvar finns bara fruktsocker i flytande form som skjuter blodsockret i höjden.

(bild lånad från bloggen starkform)

Vill man ge sina barn gröt utan massa socker så är det superenkelt att göra gröt själv och järnberikad den. Jag har skrivit inlägg om det innan som du kan läsa här.

Tips på hur du enkelt gör egen havregrynsgröt till din bebis:

• Mixa havregrynen till ett mjöl med handmixern. Då blir gröten slät som köpegröten och enklare för små barn att äta.

• Om ditt barn är van vid den sötare köpegröten så kan du koka en lös gröt, dvs extra vatten. Då kan du sedan blanda ner lite pulver från köpegröten för att få rätt konsistens. Då får gröten smak av köpegröten och du kan enkelt ta mindre pulver undan för undan och fasa ut köpegröten.
• Klipp eller skär torkade aprikoser i små små bitar och låt koka med. Det ger både god smak och extra järn.

• Krossa paltbröd i en mortel och koka med gröten så blir det gott om extra järn i gröten. 5 gr är lagom för en portion.
• Servera ägg till – ger massa extra järn.

    

Det är ju så klart inte bara havregrynsgröt som man kan göra. Risgrynsgröt brukar bara poppis för den lena smaken men då är det nog bra om barnet har fått några tänder och kan tugga risgrynen.

Jag hoppas att jag med detta inlägg har kunnat övertyga någon och få någon att testa att göra egen gröt. Det är verkligen busenkelt!

Annika

Godis till frukost

Flingor kan vara bland det värsta man kan få i sig till frukost. Till exempel Kelloggs Special K marknadsförs som mycket nyttiga och som en hjälp om man vill gå ner i vikt. Men det sägs inte ett ord om att de innehåller massar av socker. Så mycket som 25 % är socker och det vore lögn att kalla dem kalorisnåla. Däremot är de låga på fett och det trycker man på som något som skulle vara nyttigt. Special-K är inte ett dugg nyttigare än Kalaspuffar och jag tror inte att någon skulle komma på idéen att banta med Kalaspuffar.

Jag hittade en intressant artikel på Sydsvenska dagbladets hemsida om just flingor och socker. Du kan läsa den här. I artikeln har man låtit tre dietiser bedöma tolv olika frukostflingor utifrån fett- (fettskräck?), socker- och kostfiberinnehåll. De kom alla fram till att om man ska äta flingor så är det bästa valet Kellogg´s All-Bran Plus. Det absolut sämst valen är Nesquick från Nestle och Kalaspuffar från Kellogg’s. Sett till socker så är det lika nyttigt att äta kexchoklad till frukost som Nesquick. Kalaspuffarna består till 50 % av socker. Bra frukost? Knappast! Det som gör mig ännu mer upprörd hur tillverkarna lockar till sig barn genom att slänga ner leksaker i paketen. Alla förstår nog att kalaspuffar inte är det bästa alternativet men jag tror långt ifrån alla förstår hur dåligt det är. Tänk alla barn som inleder sin dag men en skål kalaspuffar och sockrig yoghurt – vilka möjligheter har de att prestera bra i skolan den dagen? All problematik med barn och sin skolgång beror absolut inte på kosten men med rätt mat hade många barn fått mycket bättre förutsättningar för att lyckas och rätt förutsättningar för att göra sitt bästa.

(bild lånad från mathem.se)

 

Nya vanor

Som vi alla vet finns det inga som är mer kräsna när det kommer till mat än vad våra barn är. Barn som är vana vid sockrig mat har ingen som helst motivation till att sluta äta dem. De struntar helt i hälsa och eventuella hål i tänderna. De vill bara ha sin njutning och det nu. Man kan egentligen inte klandra dem för socker är ju gott men vi vuxna har ansvar att ge våra barn bra matvanor från barnsben så att det sitter i ryggraden på dem att göra rätt när de växer upp. Men att introducera nya vanor i en familj tar tid och det är viktigt att ha tålamod. Det är ingen bra idé att göra en totalförändring från en dag till en annan och att sluta med allt socker över en natt. Mitt tips är att göra det i lugn takt för att göra förändringen så smärtfri som möjligt.

Storebror här hemma på 4,5 år är en riktig gottegris och hade gärna ätit godis och kakor hela dagen lång om han fick välja. Vi har som regel här hemma att på kalas får man äta vad man vill och en liten påse godis är ok på lördag men i övrig så är det så bra mat som möjligt som gäller. Det funkar bra för oss. Helst hade jag tagit bort allt socker och gluten för alla i familjen men det är inte rimligt som läget är nu. Ett steg i taget.

Här kommer mina tips på relativt enkla förändringar man kan göra hemma för att få mer hälsosamma vanor.

• Kasta den sockerfyllda fruktyoghurten och välj en naturell yoghurt. Var inte rädd för en lite högre fetthalt. Fett är inte farligt och dit barn blir mer mätt och nöjt. Sedan är det bara att låta fantasin flöda på hur du vill smaksätta yoghurten (om du vill det). Mixade bär, vaniljpulver, kardemumma, kanel och mandel. Möjligheterna är bokstavligen oändliga! Blanda gärna i lite keso som är en bra produkt med högt proteininnehåll och som mättar bra.
• Strunta i flingorna! Till och med de som marknadsförs som nyttiga innehåller på tok för mycket socker. Flera av de vanligaste flingsorterna innehåller mer socker än kexchoklad. Bra frukost? Knappast. Gör din egen musli eller köp bra variant i butik. Blanda valfri nötter med olika frön och gryn om du vill. Smaksätt med vaniljpulver, kanel, kardemumma och lite honung utspätt med vatten. Det blir supergott och barnen kommer garanterat tycka att det är kul att få hjälpa till i köket.
• Se till att hälsosamma alternativ finns lättillgängligt hemma. Ha till exempel en skål med god fruktsallad i kylen redo för mellanmålet eller grönsaksstavar med en god dippsås. Barn gillar att dippa saker. Förbered ett lager att ha i frysen av till exempel keso- eller bananplättar (googla, finns massa bra recept).
• Barn gillar att plocka med sin mat. Skivor av kyckling eller kalkon rullat runt en bit paprika, baby bel ostar, oliver, körsbärstomater, nötter är exempel på vad man kan hitta på.
• Smoothies är toppen och går att variera i oändlighet beroende på vad som finns hemma.  Mixa bär och yoghurt eller keso, apelsin och knäck gärna i ett ägg så blir det mer proteiner och mer mättande.

(bild lånad från mabra.com)

 

Burkmat vs hemlagad mat

Jag har valt att ge lillasyster främst mat som jag har lagat själv. Jag är absolut inte fanatisk och då och då får hon en burk med ”köpe-mat” då tiden inte räcker till eller om vi är på språng. Anledningen till att jag vill ge henne egenlagad mat är att det sitter i ryggmärgen på mig att jag vill veta vad som är i maten som jag och min familj stoppar i oss. Vi köper i princip aldrig färdigmat så varför ska jag ge lillasyster det?

Satt häromveckan och googlade runt på lite olika barnmatsbloggar och hittade ett intressant inlägg om om burkmat vs hemlagad mat. Du kan läsa det här. Måste väl säga att det tyvärr stärkte mina misstankar om att burkmat inte är lika näringsrika som egenlagad.  När storebror var liten så sa de till mig på bvc att maten på burk utspädd med mer vatten än den man gör själv och därför krävs en mindre volym mat om man lagar den själv. Det är väl föga förvånande i dagens samhälle där så mycket kretsar kring pengar och att hålla kostnaderna nere. Det är inget företag som producerar barnmat för att vara snälla utan de vill så klart gå med vinst. Bra mat kostar. Det kan man inte komma ifrån.

Jag har bara läst blogginlägget och har inte gått vidare till de ursprungliga källorna men de finns angivna i inlägget.

I inlägget beskrivs hur Testfakta låtit göra en näringsvärdesanalys på tio olika burkar med mat för 8-månaders barn. Man gjorde även tester av förekomsten av bekämpningsmedel och vissa tungmetaller. Burkana var inköpta i Sverige 2011.

Barndietisten Sara Ask har utvärderat resultatet:

– Skulle en bebis enbart livnära sig på färdig barnmat skulle de behöva stoppa i sig mellan fem och sex burkar per dag för att täcka energibehovet. Och det orkar inget barn i den här åldern. Därför måste man komplettera med smörgåsar, frukt och gröt. Barngröt och välling är berikade med vitaminer och mineraler.

En burk med Semper Skärgårdsgryta med lax innehåller till exempel bara 58 kcal/100 gram vilket inte ger mer än 15 procent av ett spädbarns dagliga behov av kalorier.

Det låter ganska lite. Samtidigt måste man titta på vad barnet får i sig över en hel dag och för de flesta barn är för lite kalorier inte ett problem. Men har man ett barn som inte går upp ordentligt bör man vara mer noggrann med vad man stoppar i dem,  menar Sara Ask.

Det som är särskilt viktigt att små barn får i sig tillräckligt av är järn och det förekommer att spädbarn drabbas av järnbrist. I den här perioden av livet behöver man mycket järn för tillväxten och blodbildningen. Flera av burkarna som testades visade ett lågt järninnehåll och om man ger sina barn främst burkmat bör man komplettera med andra järnrika livsmedel.

Det vore rimligt att de vegetariska rätterna innehöll mindre järn än de med kött i men skillanderna visade sig inte vara så stora vad gäller järn och andra mineraler. Det förklaras med att andelen kött och fisk i kötträtterna är mycket låg – mellan fem och tio procent. Hipp Pasta Bolognese innehåller till exempel så pass lite kött att tillverkaren inte får använda ordet kött i namnet. (!!)

Om man lagar man egen barnmat använder man högst troligen mer kött vilket gör att den hemlagade köttfärsen till exempel blir mer näringsrik än burkvarianten.

Om mineralhalterna skiljer sig åt mellan de olika rätterna är mängden C-vitamin ungefär densamma i alla burkarna, det vill säga mer eller mindre obefintlig. Den bästa burken ger 0,1 procent av det rekommenderade dagsintaget.

När burkmaten hettas upp vid konserveringen förstörs de vattenlösliga vitaminerna. Det är dock ganska enkelt att komplettera själv och det räcker med lite extra bär eller frukt till mellanmål.

Något som för mig blir ett stort frågetecken till burkmat är att de enligt analysen innehåller transfett, något som är förbjudet att använda i barnmat. Det rör sig om små mängder men jag anser att det borde vara noll.Slutklämmen i analysen blir att man som förälder kan vara lugn om man vill ge sina barn burkmat men att man bör komplettera med annan mat till frukost och mellanmål.

Själv känner jag mig mer motiverad till att ge lillasyster hemlagad mat i så stor utsträckning som möjligt. Trots allt – hur svårt är det att koka en potatis, lite torsk och några gröna ärtor?

Barnmat: Fisk med blomkålsmos

Dags igen – lillasysters matförråd behöver fyllas på. Idag blev det fisk och jag ville inte ha potatis och gröna ärtor som jag haft de andra gångerna utan valde istället blomkålsmos med persilja.

Fisk med blomkålsmos, ca 6-8 portioner, lämpligt från 6 månader

• Filé av vit fisk, ca 100-150 gr
• 250 gr blomkål
• lök
• 2 msk olja
• persilja
• vitpeppar, salt

Koka fisken. Spara lite av spadet för att ge purén god smak. Koka blomkål tillsammans med löken. Häll av, tillsätt olja och mixa till önskar konsistens. Tillsätt fisken och mixa igen. Tillsätt persilja efter tycke och smak. Smaka av med salt och vitpeppar.

Barnmat: kyckling med rotfrukter

Idag blev det nytt storkok till lillasyster, 7 månader. Har mat till henne med fisk och köttfärs var i frysen sedan tidigare veckor storkok (sök bland barnmat under recept för att hitta inlägget) och idag bestämde jag mig för att fylla på med kyckling. Eftersom jag har gott om rotfrukter här hemma som jag fått av mina föräldrar som odlar själva så kändes det som ett självklart val. Ska vi välja ekologisk och giftfri mat någon gång så är det verkligen för våra små hjärtan. Jag vill ge mina barn mat som är socker- och mjölfri och satsar på kolhydrater från grönsaker, rotfrukter och även potatis samt bra fetter så klart.

Kyckling med rotfrukte,  6-8 portioner, lagom från 6 månader och uppåt

• 1 normalstor kycklingfilé, ca 100-150 gr
• 1 morot
• 1-2 palsternackor
• 2 potatisar
• Gul lök (ta efter eget tyckte men jag snålar lite för jag är rädd att lillan ska få lite orolig mage)
• dragon och basilika
• 2 msk osaltat smör
• vatten

Skär kycklingen i bitar och koka i vatten tills kokt. Skala, tärna och koka rotfrukter, potatis och lök.Spara halva moroten. Koka tills ordentligt genomkokt. Mixa kycklingen för sig. Mixa sedan rotfrukter, potatis och lök tillsammans med smöret. Jag mixar det var för sig för att se till att det verkligen blir finmixat då min gumma inte gillar för grov konsistens. Blanda sedan och späd med vatten (gärna spad från grönsakerna för god smak) till önskad konsistens. Finriv den halva moroten ner i maten. Det ger en fin färg till maten tycker jag. Jag serverade det tillsammans med lite broccolipuré.

Dolda sockerfällor

Jag brukar säga att om folk visste om hur mycket socker det finns i en del av den mat som vi äter till vardags, så skulle de aldrig ens komma på tanken att äta den. Om man klart och tydligt hade lagt upp sockerbitar bredvid de olika livsmedlen (eller ska man kalla det för godis?) så tror jag att många hade fått sig en tankeställare för vi vet alla att för mycket socker är inte bra för våra kroppar.

Den svenska rekommendationen är att högst 10 % av vårt totala energiintag ska komma ifrån socker. För en genomsnittlig kvinna så innebär det 50 gr och för en man 65 gr. Om man tänker det i sockerbitar så blir det för en kvinna 15 bitar och för en man 20 bitar. I verkligheten äter dock den genomsnittlige svensken 70-80 gr socker per dag.

Här kommer några exempel på livsmedel som de flesta säkert vet innehåller mycket socker:

• 100 gr mjölkchoklad = 13 sockerbitar
• 0,5 l läsk = 21 sockerbitar
• 1 port kalaspuffar = 6,5 sockerbitar
• 100 gr godis (ca 10-15 bitar) = 14 sockerbitar
• 2 dl saft = 6 sockerbitar

Men de här exemplen kanske alla inte tänker på:

• 1 risifrutti = 11 sockerbitar
• 1 msk ketchup = 1 sockerbit
• 2 dl nyponsoppa = 6 sockerbitar
• 2 dl juice = 5,5 sockerbitar (mer än saft!)
• 2 dl drickyoghurt = 4 sockerbitar
• 1 msk marmelad = 4 sockerbitar
• 2 dl proviva = 6 sockerbitar

Ett vanligt misstag som många gör när de ska välja nyttig mat är att de satsar på lätt och lightprodukter. De har fått den benämningen pga den föråldrade fettskräcken men vad många inte vet är att när man tar bort fettet ut något så måste man tillsätta annat för att det överhuvudtaget ska smaka gott och då tillsätter man socker. Gott, billigt och beroendeframkallade. Supersmart affärsidé! 1 liter lättyoghurt med fruktsmak innehåller hela 90 gr socker. Yoghurten är nyckelhålsmärkt och marknadsförs som nyttig. Då kanske någon säker ”men du äter ju inte en hel liter om gången”. Förvisso, men nog tar man 2-3 dl och det blir knappt 30 gr och mer än halva din dagsranson om du är kvinna. Har du då lite flingor och juice till det så springer siffrorna snabbt iväg.

Vill avslutningsvis tipsa om ett inslag i SVTs program Plus som sändes i vintras om socker i maten. Du kan se inslaget här.

 

 

 

 

Barnmat – Köttfärs med rotfrukter och ris

Måndag igen och då gör jag ju som bekant mat till lillasyster 7 månader. Maten fryser jag in i lagom portioner och plockar fram allt eftersom. Gör man så så byggs förrådet på och efter ett par veckor så har man flera sorter att välja på. Supersmidigt och det tror jag är nyckeln om man ska få till det med egen mat till sina små. Det måste vara enkelt och gå lika fort som att ta fram den där köpe-burken.

Idag blev det köttfärs med rotfrukter som jag valde att göra ris till. Du kan så klart ha pasta om du vill men jag har valt att än så länge inte ge min lilla mjölmat. Det här receptet är lagom från 6 månader.

Köttfärs med rotfrukter och ris, ca 6-8 portioner beroende på storlek

• ca 150 gr nötfärs
• 1 liten morot
• 1 palsternacka
• 200 gr passerade tomater
• 1 msk smör
• 1 msk olja
• kryddor, t ex vitlök, basilika och peppar

Bryn färsen i smöret. Häll sedan över de passerade tomaterna och vatten till det blir den konsistensen du vill ha. Finriv rotfrukterna och låt koka med. Krydda och låt puttra en stund. Koka riset. Smaka av köttfärsen och krydda ev mer. Blanda sedan det kokta riset med färsen och mixa till önskad konstisens. Jag hällde i 1 msk olja för det är bra både för barnens hälsa och håller igång magen. Späd ev med mer vatten om du tycker att det är för tjockt.

Till detta serverade jag en klick majspuré och en klick broccolipuré.

 

Välling, inte så bra som vi trott

En av mina förebilder inom lchf/lågkolhydrat/naturligmat-gemenskapen är Monique Forslund som driver bloggen Lifezone. Hon har, som jag, en bakgrund som att ha varit överviktig som barn och ung och brinner just för barns hälsa. Jag såg härom dagen en föreläsning med henne via Kostdoktorns medlemssidor. Jag rekommenderar er alla att se den! Den väckte så mycket tankar hos mig som småbarnsmamma och inspirerade mig ännu mer att ge mina barn så bra mat som bara möjligt.

Hon tryckte starkt på att välling inte är bra och något man bör undvika att ge sina barn. Det känns som om vi i Sverige har en lång tradition av att ge våra barn välling och från bvc får man höra att det är bra och så länge barnen dricker välling så får de i sig det som de behöver. Det blev verkligen en aha-upplevelse för mig att få reda på ”sanningen” om välling. Obs – vill påminna er om att välling och bröstmjölksersättning inte är samma sak. Detta inlägg handlar om välling.

Så här ser innehållsförteckningen ut på vällingförpackningen:

Skummjölkspulver¸ avsaltat vasslepulver¸ veg. olja (palm¸ raps¸ solros)¸ siktat havremjöl¸ majsmjöl¸ maltodextrin¸ havremjöl¸ vetestärkelse¸ mineralämnen (kalcium¸ järn¸ zink¸ jod)¸ emulgeringsmedel (veg. mono- och diglycerider)¸ vitaminer (A¸ D¸ E¸ C¸ tiamin¸ niacin¸ B6¸ folsyra¸ B12¸ pantotensyra).

Näringsvärde per 100 gram:

Protein¸ g 13
Kolhydrat¸ g 57
Fett¸ g 21

Monique säger att hon ofta har fått motfrågan ”vad ska barnen äta istället då?” och hennes självklara svar är mat. Det låter så självklart när hon säger det. Hon menar att barn ofta får välling som lite ”mys” eller som tröst när barnet är ledset och att det är livsfarligt att lära barn att koppla samman känslor med mat. Att koppla ihop mat med tröst eller glädje är en säker väg mot framtida övervikt. Utöver den känslomässiga aspekten så menar Monique att innehållet i välling är helt fel. Vi häller våra barn fulla med snabba kolhydrater som skickar deras blodsocker i skyarna och eftersom välling ofta ges på kvällen så skadar de också barnets små tänder.

Hennes huvudbudskap, som jag bara kan instämma med, är att barn ska ammas i minst 6 månader eller få bröstmjölksersättning om amningen inte funkar (som för mig) och därefter ska barn allteftersom få  sig mer riktig, näringsrik och mättande mat. Barnen ska tugga sin mat och den ska inte bara ”slinka ner” i flytande form. Hjärnan måste hänga med i att kroppen får mat och näring för att de rätta mättnadssignalerna ska komma.

Huvudingrediensen i välling är mjöl och vatten eller mjölk. Vällingen är berikad med mineraler och vitaminer. Det är absolut vanligast att välling görs på vetemjöl. På 80-talet ökade halten av gluten i välling ganska rejält och parallellt med det har barn med glutenintolerans fyrfaldigats, enligt en doktorsavhandling från Lunds Universitetssjukhus. I kostråden för barn som bvc står bakom så rekommenderar man att man inför gluten sakta och successivt för att undvika intolerans. Jag tycker personligen att det säger allt och att våra kroppar inte är gjord för barn. Men tillbaka till välling och gluten – vi får rådet att successivt presentera gluten för barn men så ger vi dem välling och ger dem chockdoser med gluten istället.

Välling innehåller maltodextrin. Varför detta finns i vällingen övergår mitt förstånd. Det enda som maltodextrin gör är att det ger barnet en ”kick” som den man får av snabba kolhydrater, dvs en sockerkick. Kicken från maltodextrin är starkare än den av socker. Maltodextrin finns också i gainers som kan drickas efter hård träning för att fylla på kroppens reserver av kolhydrater. Varför ska man ge så mycket näringsbefriat socker till sitt barn och särskilt innan läggdags? Varför ge sitt barn en sockerkick upp till skyarna innan läggdags?

Min personliga tanke är att det troligen tillsätts för att barnet ska tycka att det ät gott (vem gillar inte sött?) och bygga upp ett beroende (som sött ger) och den där lugna belöningskänslan efteråt.

Maltodextrin finns inte i alla typer av välling men alla typer av välling är väldigt kolhydratrika och kolhydrater ger en blodsockerkick som inte går att komma ifrån.

Vad är era tankar kring välling? Min tjej på 7 månader har inte fått välling men hon dricker ju ersättning eftersom min amning inte har fungerat. Jag känner att jag helt vill undvika välling för henne och ska se om det inte går att hitta bättre alternativ. Jag tycker att stunden på kvällen i lugn och ro med en flaska är ett bra sätt för barn att varva ner inför natten men jag vill inte ge henne en sån sockerkick som välling ger. Jag ska leta efter bra recept på dryck som kan funka på kvällen men som är näringsrik och mättande. Delar så klart med mig av både recept och tankar längre fram.

Bild lånad från semper.se