Kom upp igen

Som jag skrivit om tidigare så är ju vägen till målet inte spikrak utan det händer saker på vägen som kan få oss att tappa fokus, gå bakåt och annat oplanerat och oönskat. Vägen mot målet är slingrig och och bitvis så smal att det är enkelt att åka ner i diket.

4318199c-8c4a-4945-9fe3-bd40e67df22dDu kommer garanterat att trilla i diket, tappa fokus och känna dig nere. Jag lovar. Vi är alla mänskliga och saker händer i våra liv. Ibland saker som vi kan styra över själva och ibland saker som vi inte har någon kontroll över alls. Om du har satt upp ett mål för dig själv, något du vill uppnå, så kommer vägen inte att vara spikrak och enkel hur motiverad och peppad du än är. Det som är avgörande för om du kommer att nå ditt mål eller inte är just hur du hanterar och bemöter de där dikeskörningarna.

Jag har ju ett mål som innebär att genom kost och träning bygga upp en hälsosam och stark kropp som mår bra både mentalt och fysiskt. Efter otaliga målsättningar som jag satt upp för mig själv under årens gång, så har jag lärt mig en hel del om mig själv. Jag har ännu inte fullt ut nått mitt mål men jag har lärt mig en hel del om mig själv.

Jag har lärt mig att jag har en inställning som kan beskrivas som ”allt eller inget”. Jag intalar mig själv att antingen för jag det här 110 % rätt eller så är det kört. När jag då trillar i diket (som a l l a gör) så känner jag mig misslyckad och värdelös och tänker ”what the fuck, skit i detta det går ju ändå inte”. För att ta ett konkret exempel – jag har ju vart att inte äta socker men så av någon anledning så står jag där i skåpet och gräver i burkarna. Samtidigt som jag sträcker mig efter kakan så säger en del av mig ”nej, gör det inte, det är inte värt det” medans en annan del säger ”jo men bara en, det är du värd”. Innan jag ens har hunnit svälja så kommer ångesten och det dåliga samvetet. Va fan gjorde jag det där för? Varför är jag så dum och sabbar allt? Jag kan lika gärna ta en kaka till , och en till, och sen lite choklad. Äh, va fasen, jag tar den där mackan också och så börjar jag om imorgon.

Det slutar med ett stort kaloriöverskott, en öm mage och en känsla av ångest och misslyckande. Bara för att jag fortsatte eftersom det ändå var kört. Men tänk om jag bara hade tagit den där första kakan och sen slutat. Visst, det hade inte varit helt perfekt men det hade inte varit någon större fara på taket.

Detta är något som jag måste arbeta aktivt med. Jag behöver ändra mitt sätt att tänka. Jag behöver ändra mitt sätt att bryta den negativa spiralen när det är på väg att sätta igång. Imorgon så tänkte jag visa er ett enkelt tips för att hjälpa sig själv att komma tillbaka på banan när man ramlar av.

 

Kram, Annika

 

Annonser

2 thoughts on “Kom upp igen

  1. Det du skriver om är det viktigaste av allt för mig. Att se mitt matmissbruk, att göra genomtänkta aktiva val och att se problematiken. Först då kan jag ändra mitt beteende. Att också försöka vara förlåtande och inte slå på mig själv allt för mycket utan behandla mig själv med kärlek. Även om jag gör fel val. Galna val. Helt tokiga val. Jag är bra och värdefull ändå. Jag kan inte göra mitt agerande ogjort. Jag kan bara lära av mina misstag och agera annorlunda nästa gång. Stor kram till dig! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s